Så gör vi artsidorna

Källorna

Texterna bygger på Wikipedias artiklar om arten på svenska, engelska och tyska, i den mån arten har en artikel på språket.

Diagrammet över när arten ses och kartan över var den rapporteras räknas fram ur fågelrapporterna i Artportalen 2016 till 2025. Artportalen är Sveriges rapportsystem för fynd av växter, djur och svampar, och SLU Artdatabanken delar rapporterna öppet via den internationella databasen GBIF. Siffrorna visar artens andel av alla fågelrapporter, så att arten inte ser vanligare ut i en viss månad eller ett visst län bara för att fler är ute och skådar där och då. Har arten färre än 200 rapporter visas varken diagram eller karta.

Den svenska rödlistestatusen kommer från SLU Artdatabankens Rödlistade arter i Sverige 2025, också via GBIF, och den globala från IUCN:s rödlista via Wikidata. Foton och inspelningar kommer från Wikimedia Commons.

Så används AI

Språkmodellen Claude Opus 5.5 från Anthropic läser artiklarna och plockar ut fakta om bland annat utseende, läte, miljö och förekomst i Sverige. Varje faktum ska ha ett ordagrant citat ur någon av artiklarna, och ett program kontrollerar att citatet verkligen finns där. Fakta utan giltigt citat stryks. Blir det fler än 30 behåller programmet 30 och tar dem turvis från ämnena, så att inget ämne trängs ut.

Texten på sidan skrivs sedan av samma modell, som bara får se de fakta som har klarat kontrollen nedan, inte artiklarna. En annan modell, Claude Sonnet 5, läser därefter varje mening och jämför den med de fakta och citat den bygger på. En mening som inte stöds skrivs om en gång, och stöds den fortfarande inte stryks den.

Diagrammet, kartan och meningarna under dem räknas fram av kod direkt ur datan, och rödlistestatusen hämtas på samma sätt, utan någon språkmodell.

Kontrollen

Innan texten skrivs kontrollerar Claude Sonnet 5, alltså en annan modell än den som plockade ut fakta, varje faktum mot dess citat och stycket runt citatet i artikeln. Fakta som inte stöds fullt ut stryks. Kod jämför dessutom tal som längd, vingbredd, vikt och antal ägg mellan artiklarna på de olika språken, och artens status i Sverige, till exempel stannfågel eller vintergäst, med rapporterna i Artportalen och den svenska rödlistan.

Inspelningen kontrolleras med ljudmodellen som känner igen läten i Birdy-appen. Känner modellen inte igen arten prövas upp till tre andra inspelningar från Wikimedia Commons, och annars visas ingen inspelning.

En sida där ingen kontroll hittar något publiceras automatiskt. Det som inte går att avgöra automatiskt väntar på ett beslut av Albin Abrahamsson, som har byggt Birdy, innan sidan publiceras: till exempel en status som kontrollen strök, tal som skiljer sig mellan artiklarna, en status som inte stämmer med rapporterna, eller en art som ljudmodellen inte känner till eller bara känner igen svagt. Efter publiceringen läser han dessutom ett löpande stickprov, två av varje 40 publicerade artsidor. Datumet för den senaste kontrollen står längst ned på varje artsida.

Licenserna

Texterna på art- och jämförelsesidorna är skrivna med AI ur fakta från Wikipedia och får därför delas under CC BY-SA 4.0, om du anger Birdy och Wikipediaartiklarna som källor och delar vidare under samma licens. Varje sida länkar till artiklarna i den version texten bygger på.

Foton och inspelningar har sina egna licenser, och varje sida anger upphovsperson, licens och källa för dem. Fotona är nedskalade, i övrigt oförändrade. Inspelningarna är bearbetade (högst 20 sekunder, mono, utjämnad ljudnivå, MP3), och en bearbetad inspelning under CC BY-SA delas under samma licens som originalet.

Rapportdatan från Artportalen och den svenska rödlistan är fri att använda under CC0 och hämtas via GBIF. CC0 kräver ingen källhänvisning, men varje sida anger ändå källan.

Rättelser

Längst ned på varje artsida finns länken ”Hittade du ett fel? Skriv till oss.” Du kan också skriva direkt till albin@abrahamssons.se, gärna med en länk till sidan. Stämmer det rättar vi sidan och sätter ett nytt kontrolldatum.