Måsfåglar
Fiskmås
Larus canus
- Vetenskapligt namn
- Larus canus
- Familj
- Måsfåglar
- I Sverige
- Delvis flyttfågel, häckar här
- Storlek
- 40 till 46 cm
- Svenska rödlistan 2025
- Inte rödlistad
- Global rödlista (IUCN)
- Livskraftig (LC)
Fiskmåsen är en mås som häckar nära vatten, till exempel vid stora sjöar, mindre skogstjärnar och utefter kusten. Den finns också i stadsmiljö.
Så känner du igen den
- Påminner om gråtruten men är betydligt mindre och slankare, med smalare näbb och rundare huvud
- Vuxen har grå rygg och vingovansida, svarta yttre handpennor med en stor vit fläck
- Gul näbb och ljust gulgröna ben, på vintern gråstreckat huvud och svart streck på näbben
- Ungfågeln är brungrå och spräcklig ovanpå, med rosa ben och rosa näbb med svart spets
Läte
Lockropet är ett gnälligt ”gia”. Vid oro hörs ihärdiga ”gli-u gli-u”. Alla läten är ljusare än gråtrutens motsvarande läten.
Var och när
Fiskmåsen häckar vid vatten i hela Sverige, ända upp i fjällvärlden, och rapporteras från alla 21 län. Den är delvis flyttfågel: merparten flyttar på vintern, men några stannar utmed Sveriges södra kuster. Den rapporteras året runt. Det svenska häckande beståndet har uppskattats till mellan 100 000 och 200 000 par.
När ses den i Sverige?
Var rapporteras den?
- Inga rapporter
- Liten andel
- Mellanstor andel
- Stor andel
Rapporteras året runt. Rapporteras från alla 21 län.
Föda och beteende
Fiskmåsen äter bland annat fisk, fiskavfall, musslor, daggmask, hushållsavfall, insekter, bär och utsäde. I odlingslandskapet söker den insekter och larver på plöjda åkrar och betesmarker. Den häckar både i större kolonier och som enstaka par. Ensamma par kan lägga boet på hustak, i träd eller på ett större stenblock på en åker. Båda föräldrarna ruvar de i snitt tre äggen i 23 till 28 dygn.
Lätt att förväxla med
-
Larus brachyrhynchus
Kortnäbbad mås är mycket lik fiskmåsen men något mindre, med kortare näbb och mörkare grå rygg och vingovansida.
Fler måsfåglar
Foto: Estormiz, CC0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Foto: James T M Towill, CC BY-SA 2.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln
Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025. Rödlista: Rödlistade arter i Sverige 2025, SLU Artdatabanken via GBIF.org.
Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna