Bofink

Så känner du igen den

• Stor som en gråsparv men slankare och med längre stjärt
• Dubbla vita vingband och vita yttre stjärtpennor som syns tydligt i flykten
• Hanen har gråblått huvud, svart panna och rödbrunt på kinder, hals och bröst
• Honan är mattare gråbrun på hals och bröst, och ungfågeln liknar honan

Läte

Från mars sjunger bofinken högt och genomträngande, med en slutmelodi som ungefär låter tsitsitsitsjatsjatsoritiu-tsip. Sången har regionala dialekter. Locklätet är ett högljutt fink, fink och flyglätet ett dämpat jupp. I vissa trakter hörs också regnsången, ett hyitt eller rrhy.

Var och när

Bofinken är delvis flyttfågel och häckar i Sverige. Den finns norrut upp till granskogsregionen eller lägre delen av tallskogsregionen i Lappland. Antalet par i Sverige uppskattades 2018 till cirka 8,3 miljoner. Den rapporteras året runt och från alla 21 län.

Föda och beteende

Födan består av bär, insekter och frön av alla slag, och ungarna matas med insekter och larver. Utanför häckningstiden äter den främst frön och annat växtmaterial på marken, där den nickar rytmiskt med huvudet. Då bildar den lösa flockar, ibland blandade med bergfinkar. På vintern lämnar särskilt honor med årsungar häckningsområdet, medan äldre hanar oftare stannar i reviret.