Hägrar
Gråhäger
Ardea cinerea
- Vetenskapligt namn
- Ardea cinerea
- Familj
- Hägrar
- I Sverige
- Delvis flyttfågel, häckar här
- Storlek
- 85 till 102 cm
- Svenska rödlistan 2025
- Inte rödlistad
- Global rödlista (IUCN)
- Livskraftig (LC)
Gråhägern är en stor och grov häger med lång S-formad hals, långa ben och lång dolkformad näbb. Den ses vid sjöar, vattendrag, dammar, kärr och havskuster.
Så känner du igen den
- Askgrå ovansida, gråsvarta vingpennor samt vitt huvud, vit strupe och vit vingframkant
- Svart hjässa och lång svart nacktofs, gråaktig hals med rader av svarta fläckar framtill
- Gul näbb, gula ben och gul iris, könen är lika men hanen i snitt något större
- I flykten indraget huvud och högbröstad profil, med långsamma vingslag
Läte
Det vanligaste lätet är ett kraxande "kah-ährk", som oftast hörs i skymningen när fåglarna flyger till nattkvisten. I häckningskolonierna hörs olika kraxande och knackande ljud.
Var och när
I Sverige är gråhägern en relativt vanlig häckfågel i södra delen av landet upp till södra Värmland, södra Dalarna, Västmanland och Hälsingland, och den häckar lokalt i Jämtland. De flesta flyttar, men i södra Sverige och på västkusten är den stannfågel. På eftersommaren ses den ibland längre norrut. Beståndet uppskattas till 14 000 häckande individer. Den rapporteras året runt och från alla 21 län.
När ses den i Sverige?
Var rapporteras den?
- Inga rapporter
- Liten andel
- Mellanstor andel
- Stor andel
Rapporteras året runt. Rapporteras från alla 21 län.
Föda och beteende
Den lever huvudsakligen av fisk, som den fångar genom att stå blickstilla i vattnet och hugga snabbt. Den tar även groddjur, kräftdjur och insekter i grunt vatten, och ibland söker den föda på betesmarker en bit från vatten. Vid å- och sjökanter står den ofta på ett ben. På natten vilar den i träd eller på klippor, gärna i grupp. Den häckar i kolonier om ibland 50 till 100 par.
Lätt att förväxla med
-
Ardea herodias
Amerikansk gråhäger liknar gråhägern men är större och har kastanjebruna flanker och lår.
Foto: Jebulon, CC0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Foto: Flocci Nivis, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln
Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025. Rödlista: Rödlistade arter i Sverige 2025, SLU Artdatabanken via GBIF.org.
Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna