Sothöna

Så känner du igen den

• Skiffersvart med avrundad kropp, litet runt huvud och vit vingbakkant i flykten
• Kort, tjock näbb, vitaktig med rosa ton, som fortsätter i en naken pannplåt
• Röd iris och kraftiga gröna ben med simflikar i stället för simhud
• Hanen har större pannplåt än honan, ungfågeln är gråbrun utan pannplåt

Läte

Sothönan är ljudlig med spruckna "köck" och explosiva, spetsiga "pitts". Honan står för det kraxande men något melodiska "krök", medan hanens läten är tonlösa och smackande, som smällen från en champagnekork. Under vårnätter hörs trumpetande "pä pä-äu", ofta från kringflygande fåglar.

Var och när

Sothönan är delvis flyttfågel och häckar i Sverige. Den är vanlig i vegetationsrika sjöar och havsvikar i Götaland och Svealand samt längs södra Norrlandskusten. Många drar sig bara undan isen och övervintrar i hamnar längre söderut, medan andra flyttar till Västeuropa. Den rapporteras året runt, och andelen av alla fågelrapporter är högst i Stockholm, Skåne och Södermanland.

Föda och beteende

Den äter vattenväxter, alger, gräs och smådjur som insekter och musslor. När den simmar nickar den med huvudet, och före ett dyk gör den ett litet hopp och stannar oftast bara kort under ytan. För att lyfta springer den med trippande steg på vattenytan medan den slår med vingarna. Utanför häckningstiden kan sothönor bilda stora flockar.