Lommar
Storlom
Gavia arctica
- Vetenskapligt namn
- Gavia arctica
- Familj
- Lommar
- Storlek
- 65 till 74 cm
- Svenska rödlistan 2025
- Inte rödlistad
- Global rödlista (IUCN)
- Livskraftig (LC)
Storlommen är en lom som under häckningen håller till vid avskilda, djupa sötvattensjöar. Vintertid lever den oftast i kustnära vatten längs skyddade kuster.
Så känner du igen den
- Något större än en gräsand men betydligt mer långsmal
- Sommardräkt: askgrått huvud och hals, violettglänsande svart strupe, svart ovansida med vita fläckfält
- Vinterdräkt: ljusgrå hjässa och bakhals, mörk ovansida, vit strupe och undersida
- Dolkformad näbb som oftast hålls horisontellt när den simmar, hane och hona lika
Läte
Revirropet låter ku-u-í-ki, kuí-ki, kuí-ki. Under häckningstiden sjunger hanen en hög, rytmisk och visslande sång. Varningslätet är ett djupt knarrande, och i flykten hörs ett skällande ”kwow”.
Var och när
Storlommen häckar i hela Sverige utom på Öland, Gotland och i Skåne. Den rapporteras mest i april och juli till september och sällan i februari. Andelen av alla fågelrapporter är högst i Dalarna, Kronoberg och Jämtland. Storlommen är Gästriklands landskapsfågel.
När ses den i Sverige?
Var rapporteras den?
- Inga rapporter
- Liten andel
- Mellanstor andel
- Stor andel
Rapporteras mest i april och juli till september. Rapporteras sällan i februari. Andelen av alla fågelrapporter är högst i Dalarna, Kronoberg och Jämtland.
Föda och beteende
Den äter fisk och ibland insekter, blötdjur, kräftdjur och växtdelar. Födan hämtas genom dyk från vattenytan, och den går inte djupare än 5 meter. Lommar ligger ganska lågt i vattnet, och storlommen lyfter genom att springa längs ytan som på en startbana. I flykten sticker fötterna ut långt, så att vingarna ser ut att sitta mitt på kroppen. Storlommen lever i par, oftast för livet.
Fler doppingar & lommar
Foto: Bengt Nyman, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Foto: Kathy Büscher, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln
Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025. Rödlista: Rödlistade arter i Sverige 2025, SLU Artdatabanken via GBIF.org.
Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna