Änder
Ejder
Somateria mollissima
- Vetenskapligt namn
- Somateria mollissima
- Familj
- Änder
- I Sverige
- Delvis flyttfågel, häckar här
- Storlek
- 60 till 70 cm
- Svenska rödlistan 2025
- Starkt hotad (EN)
- Global rödlista (IUCN)
- Nära hotad (NT)
Ejdern är en kraftigt byggd dykand som främst lever i marina miljöer. Den häckar allmänt vid Sveriges havskuster men anses starkt hotad i Sverige.
Så känner du igen den
- Lång kilformad näbb som bildar en rak linje mot pannan
- Hanen i praktdräkt är vit med svart hjässa, rödrosa bröst och ljusgrön nackfläck
- Honan är rostgrå och brun med svart tvärvattring, vingspegeln kantas av två vita band
- I flykten syns den kraftiga kroppen, den tjocka korta halsen och huvudformen
Läte
Ejdern är talför under häckningstiden. Hanen har ett vittljudande och mjukt rop, ”a-ooh-å”. Honan skrockar med ett ”gak-ak-ak-ak...”, som liknats vid ljudet från en avlägsen fiskekutter.
Var och när
Ejdern är delvis flyttfågel och häckar allmänt vid Sveriges havskuster, med det största svenska beståndet i Stockholms skärgård. Den rapporteras året runt, och andelen av alla fågelrapporter är högst i Halland, Blekinge och Gotland. På Svenska rödlistan 2025 klassas den som starkt hotad (EN), och den har minskat kraftigt, troligen på grund av tiaminbrist.
När ses den i Sverige?
Var rapporteras den?
- Inga rapporter
- Liten andel
- Mellanstor andel
- Stor andel
Rapporteras året runt. Andelen av alla fågelrapporter är högst i Halland, Blekinge och Gotland.
Föda och beteende
Ejdern lever av kräftdjur och blötdjur, och den viktigaste födan är musslor. Musslorna sväljs hela och skalen krossas sedan i kråsen. Den dyker efter föda ner till 20 meters djup eller plockar föda från botten på grunt vatten. För att lyfta från vattnet springer den först på vattenytan för att få fart. Vintertid håller den ofta till ute på öppna havet i stora flockar.
Fler änder
Foto: Hobbyfotowiki, CC0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Foto: Hobbyfotowiki, CC0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln
Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025. Rödlista: Rödlistade arter i Sverige 2025, SLU Artdatabanken via GBIF.org.
Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna