Änder
Grågås
Anser anser
- Vetenskapligt namn
- Anser anser
- Familj
- Änder
- I Sverige
- Delvis flyttfågel, häckar här
- Storlek
- 74 till 84 cm
- Svenska rödlistan 2025
- Inte rödlistad
- Global rödlista (IUCN)
- Livskraftig (LC)
Grågåsen är en stor och kraftig grå gås. Den häckar nära vatten, i våtmarker, vid små och stora sjöar och längs kusterna.
Så känner du igen den
- Stor, kraftig grå gås med tjock rödorange eller rosa näbb och vit näbbnagel
- Ljusare bröst och buk med svarta fläckar, vit undergump och inget vitt på huvudet
- I flykten syns ljust huvud, mörk rygg och ljusgrå vingframkanter som kan se nästan vita ut
- Könen är lika, ungfåglar saknar svarta fläckar på bröst och buk och har grååktiga ben
Läte
Grågåsen är mycket ljudlig med grova, nasala och kacklande läten. Det mest typiska lätet är ett ”kijaaa-ga-ga” där första tonen ligger i falsett. En flock grågäss låter som skallande jakthundar.
Var och när
Grågåsen är delvis flyttfågel och häckar i stora delar av södra Sverige och längs norrlandskusten, helst vid kusten och i yttre skärgården. Den ses mest mellan mars och oktober men rapporteras året runt och från alla 21 län. Vintertid håller den till på strandängar, översvämmade fält och betesmarker nära vatten. Stora mängder unga grågäss samlas varje år för att rugga på holmarna vid Rone nära Gotland.
När ses den i Sverige?
Var rapporteras den?
- Inga rapporter
- Liten andel
- Mellanstor andel
- Stor andel
Rapporteras året runt. Rapporteras från alla 21 län.
Föda och beteende
Vuxna grågäss lever av växtmaterial, främst gräs, medan ungarna äter mycket smådjur. De är mycket vaksamma och varnar ljudligt för minsta fara. Vid längre förflyttningar flyger flocken i v-formation, en så kallad plog. Direkt efter häckningen ruggar grågåsen och kan då inte flyga. Kullen är vanligtvis fyra till sex ägg, som honan oftast ruvar i 27 till 28 dygn.
Fler änder
Foto: Hobbyfotowiki, CC0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Foto: Charles J. Sharp, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln
Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025. Rödlista: Rödlistade arter i Sverige 2025, SLU Artdatabanken via GBIF.org.
Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna