Mesar
Koboltmes
Cyanistes teneriffae
- Vetenskapligt namn
- Cyanistes teneriffae
- Familj
- Mesar
- I Sverige
- Förekommer inte
- Storlek
- 11 till 12 cm
- Global rödlista (IUCN)
- Livskraftig (LC)
Endast på Kanarieöarna, en blåmes som glömt vintern.
Koboltmesen är en liten, kompakt mes med spetsig näbb. Den är stannfågel i Nordafrika från Marocko till Libyen och på Kanarieöarna.
Så känner du igen den
- Svartblå hjässa inramad av vit panna och vitt ögonbrynsstreck, gråblå rygg utan grönt inslag
- Vita kinder omgivna av svart haka, svart halsband och svartaktigt ögonstreck
- Mörkt gul undersida med ett svart längsgående streck på buken
- Könen är lika, ungfåglar har gult ögonbrynsstreck och gul nacke och saknar vanligen bukstreck
Läte
Sången är en varierande upprepning av en eller två toner. Vissa läten påminner om talgoxens, andra om tofsmesens.
Var och när
Koboltmesen förekommer inte i Sverige, och inga rapporter finns i Artportalen 2016 till 2025. Den lever i olika skogsmiljöer, från lagerskogar och trädljung till bergstallskogar, och i parker och trädgårdar, särskilt med fruktträd. På Fuerteventura och Lanzarote häckar den mest i lågväxande buskskogar med Tamarix och Phoenix. Häckningen sker mellan februari och juli, möjligen också oktober till januari.
Föda och beteende
Den ses ensam, i par eller i små grupper och är ofta lätt att komma nära. Den söker föda på alla nivåer i träd och buskage och hänger ibland upp och ner i grenar, kottar och blad. Födan består av bladlöss, små fjärilar och skalbaggar samt deras larver, bland annat en mängd olika fjärilslarver.
Lätt att förväxla med
-
Koboltmesen liknar blåmesen i form och dräkt men är något mindre och mörkare. Koboltmesar på Kanarieöarna saknar det vita vingband som blåmesen har.
Endast på Kanarieöarna, en blåmes som glömt vintern.
Fler mesar
Foto: Christoph Moning, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Foto: Christoph Moning, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln
Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025.
Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna