Mesar

Koboltmes

Cyanistes teneriffae

Koboltmes (Cyanistes teneriffae)
Pl. 1, KoboltmesFoto: Christoph Moning
Vetenskapligt namn
Cyanistes teneriffae
Familj
Mesar
I Sverige
Förekommer inte
Storlek
11 till 12 cm
Global rödlista (IUCN)
Livskraftig (LC)

Endast på Kanarieöarna, en blåmes som glömt vintern.

Koboltmesen är en liten, kompakt mes med spetsig näbb. Den är stannfågel i Nordafrika från Marocko till Libyen och på Kanarieöarna.

Så känner du igen den

  • Svartblå hjässa inramad av vit panna och vitt ögonbrynsstreck, gråblå rygg utan grönt inslag
  • Vita kinder omgivna av svart haka, svart halsband och svartaktigt ögonstreck
  • Mörkt gul undersida med ett svart längsgående streck på buken
  • Könen är lika, ungfåglar har gult ögonbrynsstreck och gul nacke och saknar vanligen bukstreck

Läte

Sången är en varierande upprepning av en eller två toner. Vissa läten påminner om talgoxens, andra om tofsmesens.

Var och när

Koboltmesen förekommer inte i Sverige, och inga rapporter finns i Artportalen 2016 till 2025. Den lever i olika skogsmiljöer, från lagerskogar och trädljung till bergstallskogar, och i parker och trädgårdar, särskilt med fruktträd. På Fuerteventura och Lanzarote häckar den mest i lågväxande buskskogar med Tamarix och Phoenix. Häckningen sker mellan februari och juli, möjligen också oktober till januari.

Föda och beteende

Den ses ensam, i par eller i små grupper och är ofta lätt att komma nära. Den söker föda på alla nivåer i träd och buskage och hänger ibland upp och ner i grenar, kottar och blad. Födan består av bladlöss, små fjärilar och skalbaggar samt deras larver, bland annat en mängd olika fjärilslarver.

Koboltmes, ytterligare foto
Pl. 2Foto: Christoph Moning

Lätt att förväxla med

  • Blåmes

    Koboltmesen liknar blåmesen i form och dräkt men är något mindre och mörkare. Koboltmesar på Kanarieöarna saknar det vita vingband som blåmesen har.

Endast på Kanarieöarna, en blåmes som glömt vintern.

Fler mesar

Foto: Christoph Moning, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons, nedskalad

Foto: Christoph Moning, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons, nedskalad

Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln

Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025.

Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna

Hittade du ett fel? Skriv till oss.