Mesar
Balkanmes
Poecile lugubris
- Vetenskapligt namn
- Poecile lugubris
- Familj
- Mesar
- I Sverige
- Förekommer inte
- Storlek
- 13 till 14 cm
- Global rödlista (IUCN)
- Livskraftig (LC)
Bär sin sotgrå hätta som en sjömanns mössa.
Balkanmesen är en mes som trivs i macchia med spridda träd och buskar, bland annat olivlundar, plommonodlingar och andra fruktträd. Den ses också i öppet parkliknande landskap, särskilt i bergig kalkstensterräng.
Så känner du igen den
- Mycket stor svart haklapp som gör den vita kinden till en smal kil
- Bruntonad gråsvart hätta som går långt ner på huvudet
- Hanen är sotigt brunsvart på hjässa och nacke, honan mer chokladbrun där
- Talgoxens storlek och proportioner, med relativt kraftig näbb
Läte
Den enkla sången liknar entitans men med oren röst, ungefär "tjriv-tjriv-tjriv". Locklätena är blåmeslika och sparvlikt grälande, ibland med en mer rivig ton. Ett kännetecknande läte är ett surrande "tschrrrr", och den varnar med ett ganska djupt, talgoxelikt "tchetchetche".
Var och när
Balkanmesen förekommer inte i Sverige, och det finns inga rapporter i Artportalen 2016 till 2025. Den är stannfågel men kan i delar av utbredningsområdet flytta till lägre belägna områden. Den förekommer från havsnivå upp till 2 300 meters höjd.
Föda och beteende
Födan består främst av insekter, särskilt fjärilslarver och andra larver, som den söker på marken och i lägre grenar. Jämfört med andra mesar är den relativt tystlåten och tillbakadragen. Den häckar från mars till tidigt i augusti i hål i ruttnande fruktträd, i holk eller i klippskrevor. Honan ruvar ensam fem till sju ägg i 12 till 14 dagar, och båda föräldrarna matar ungarna.
Lätt att förväxla med
-
Talltitan liknar balkanmesen i färg, men balkanmesen har större svart haklapp, hätta som går längre ner på huvudet och ofta toppigt huvud.
-
Jämfört med entitan har balkanmesen en proportionellt längre stjärt.
-
Lappmesen är en liknande art men skiljer sig från balkanmesen genom fjäderdräktens färger.
Bär sin sotgrå hätta som en sjömanns mössa.
Fler mesar
Foto: Christoph Moning, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Foto: Nikola Veljković, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln
Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025.
Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna