Mesar
Lappmes
Poecile cinctus
- Vetenskapligt namn
- Poecile cinctus
- Familj
- Mesar
- I Sverige
- Stannfågel
- Storlek
- 12 till 14 cm
- Svenska rödlistan 2025
- Nära hotad (NT)
- Global rödlista (IUCN)
- Livskraftig (LC)
Lappmesen är en ganska långstjärtad och stor mes. Den påträffas huvudsakligen i gammal, gles barrskog men även i viss utsträckning i fjällbjörkskog.
Så känner du igen den
- Mörkt gråbrun hätta, inte svart utom närmast ögat och näbben
- Vita kinder och svart haka
- Varmt brun rygg, rostbrun kroppssida och ljusgrå buk
- Vita bräm på stjärt- och vingpennor ger vinge och stjärt en ljusare grå nyans
Läte
Sången är dels ett surrande "tji-yrr tji-yrr tji-yrr", dels ett entitelikt "tje-tje-tje-tje". Locklätet, ett "zi-zi täh täh täh täh", liknar talltitans men tonerna är inte lika utdragna och betonade. Den har också ett utdraget "dih" som upprepas fyra till fem gånger.
Var och när
Lappmesen är stannfågel i Sverige. Den förekommer dels från nordvästra Dalarna till mellersta Härjedalen, dels norrut från Hotagen och Strömsund i norra Jämtland. Beståndet uppskattas till 34 000 till 78 000 par. Andelen av alla fågelrapporter är högst i Norrbotten, och den rapporteras mest i november till februari. Den är nära hotad (NT) i svenska rödlistan 2025.
När ses den i Sverige?
Var rapporteras den?
- Inga rapporter
- Liten andel
- Mellanstor andel
- Stor andel
Rapporteras mest i november till februari. Rapporteras sällan i maj. Andelen av alla fågelrapporter är högst i Norrbotten.
Föda och beteende
Lappmesen lever främst av ryggradslösa djur men äter även frön och fett, på hösten och vintern särskilt oljehaltiga frön från barrträd. I häckningsreviret hamstrar den mat i grenspetsar, grenklykor, barrbaser och under barkflagor. Den födosöker sällan på marken. Vintertid följer den ibland med i meståg och sover i håligheter. De flesta är stannfåglar, men ungfåglar kan vissa år vandra i stor omfattning.
Lätt att förväxla med
Fler mesar
Foto: Lucwrte, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Foto: Ron Knight, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln
Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025. Rödlista: Rödlistade arter i Sverige 2025, SLU Artdatabanken via GBIF.org.
Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna