Kråkfåglar
Lavskrika
Perisoreus infaustus
- Vetenskapligt namn
- Perisoreus infaustus
- Familj
- Kråkfåglar
- I Sverige
- Stannfågel
- Storlek
- 26 till 29 cm
- Svenska rödlistan 2025
- Nära hotad (NT)
- Global rödlista (IUCN)
- Livskraftig (LC)
Lavskrikan är en yvig gråbrun kråkfågel, något större än björktrast, som är stannfågel i Sverige. Den lever i gammal granskog rik på trädlavar, från norra Värmland och Dalarna upp till finska gränsen.
Så känner du igen den
- Yvig gråbrun dräkt med brunsvart hjässa och roströd övergump och stjärtsidor
- Roströda vingknogar på ovansidan, tydligast i flykten
- Liten, ganska kort svart näbb med en liten beige tofs vid pannan
- Könen är lika men honan är något mindre, unga fåglar har brunare rygg
Läte
Lavskrikan är mestadels tystlåten men har ett brett register. Ibland hörs ett kort jamande ”geä”, ett uppåtböjt ”kui” och ett något tunnare ”kiij”. Upprörd ger den ett ljudligt ”krääh” eller ”gäääh”, likt nötskrikans men spädare. Sången är lågmäld och hörs bara inom cirka 20 meter.
Var och när
Lavskrikan är stannfågel och finns från norra Värmland och Dalarna upp till finska gränsen, tätast i norra Norrlands inland. Längs Norrlandskusten är den mycket sällsynt. Den rapporteras mest i februari och september till november, och andelen av alla fågelrapporter är högst i Norrbotten och Jämtland. Arten är rödlistad som nära hotad (NT).
När ses den i Sverige?
Var rapporteras den?
- Inga rapporter
- Liten andel
- Mellanstor andel
- Stor andel
Rapporteras mest i februari och september till november. Andelen av alla fågelrapporter är högst i Norrbotten och Jämtland.
Föda och beteende
Lavskrikan är allätare och äter mest bär, särskilt blåbär, men också smådäggdjur, insekter, fågelungar och svamp. Från juli till första snön hamstrar den mat på många olika ställen inför vintern. Den lever i små flockar om 2 till 7 individer, är orädd och kan låta sig handmatas. I grenarna klänger den upp och ned som en stor mes.
Fler kråkfåglar
Foto: Estormiz, CC0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Foto: Estormiz, CC0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln
Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025. Rödlista: Rödlistade arter i Sverige 2025, SLU Artdatabanken via GBIF.org.
Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna