Kråkfåglar
Nötkråka
Nucifraga caryocatactes
- Vetenskapligt namn
- Nucifraga caryocatactes
- Familj
- Kråkfåglar
- I Sverige
- Stannfågel
- Storlek
- 32 till 38 cm
- Svenska rödlistan 2025
- Nära hotad (NT)
- Global rödlista (IUCN)
- Livskraftig (LC)
Nötkråkan är en kråkfågel med chokladbrun, vitprickig dräkt. Den håller främst till i granskog nära hasselsnår eller tallar med stora frön.
Så känner du igen den
- Chokladbrun fjäderdräkt med många vita prickar, brunsvarta vingar och stjärt
- Lång, rak och spetsig näbb och relativt kort stjärt med vit spets
- Stor vit fläck framför ögat, vit ögonring och svartbrun hjässa ner på nacken
- Ungefär lika stor som en kaja, och hane och hona är lika
Läte
Locklätet är ett kraftigt kräähh, kräähh, kräähh som framförs från en trädtopp. Det är högt och hårt, likt nötskrikans men något lägre och mer på en enda ton. Sången är lågmält pratande med knarrande och sträva ljud som påminner om skatans. På sommaren kan den göra ett snarkande ljud med strupen.
Var och när
Nötkråkan är stannfågel och häckar numera i nästan hela Sverige nedanför fjällkedjan. Tjocknäbbad nötkråka finns i södra och mellersta Sverige upp till Uppland och Värmland och klassas som nära hotad, medan smalnäbbad nötkråka förekommer från Norrbotten och söderut. Den rapporteras mest i augusti och september och sällan i april. Andelen av alla fågelrapporter är högst i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland.
När ses den i Sverige?
Var rapporteras den?
- Inga rapporter
- Liten andel
- Mellanstor andel
- Stor andel
Rapporteras mest i augusti och september. Rapporteras sällan i april och maj. Andelen av alla fågelrapporter är högst i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland.
Föda och beteende
Tjocknäbbad nötkråka är hasselnötsspecialist, medan smalnäbbad nötkråka huvudsakligen äter frön från cembratall. Överskott av frön lagras alltid för senare bruk. Den ses oftast när den samlar föda tidigt på hösten men är annars ganska skygg. Flykten är ganska flaxig och liknar spillkråkans.
Fler kråkfåglar
Foto: tls-60, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Foto: Pierre-Marie Epiney, CC BY-SA 2.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln
Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025. Rödlista: Rödlistade arter i Sverige 2025, SLU Artdatabanken via GBIF.org.
Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna