Skäggmesar
Skäggmes
Panurus biarmicus
- Vetenskapligt namn
- Panurus biarmicus
- Familj
- Skäggmesar
- Storlek
- 14,5 till 17 cm
- Svenska rödlistan 2025
- Inte rödlistad
- Global rödlista (IUCN)
- Livskraftig (LC)
Skäggmesen är en liten fågel med lång stjärt som är helt beroende av hög och tät bladvass. Den förekommer bland rörväxter och videbuskar vid sjöar och våtmarker.
Så känner du igen den
- Ljust kanelbrun på ryggen och sidorna, askgrå på huvud och nacke, vitaktig undertill
- Lång rostgul stjärt med vita spetsar på de yttre pennorna och böljande flykt
- Hanen har grått huvud, svarta mustascher, svarta undre stjärttäckare och klart orangegul näbb
- Honan saknar förlängda kindfjädrar och har blekt rostgula undre stjärttäckare och ofta mattare näbb
Läte
Lätena är snabbt upprepade ping och tjing, som ibland följs av ett utdraget tjirr. Det metalliska ping-lätet används som kontaktläte och avslöjar ofta fågeln. Hanens sång har beskrivits som ett melodiskt ”tschin-schik-schra”.
Var och när
I Sverige häckar den årsvis norrut till södra Värmland, Västmanland och Uppland. Tåkern, Dettern i Västergötland och Kvismaren i Närke är starka fästen. Det svenska beståndet uppskattas till mellan 6 000 och 12 000 häckande individer. Den rapporteras mest i oktober och november, och andelen av alla fågelrapporter är högst i Uppsala, Halland och Örebro.
När ses den i Sverige?
Var rapporteras den?
- Inga rapporter
- Liten andel
- Mellanstor andel
- Stor andel
Rapporteras mest i oktober och november. Andelen av alla fågelrapporter är högst i Uppsala, Halland och Örebro.
Föda och beteende
På sommaren äter den främst insekter och andra små ryggradslösa djur, på vintern vassfrön och andra frön. Den hoppar gärna på marken, särskilt på sumpiga ställen eller vid vattenkanten. Utanför häckningstiden ses den oftast i grupper på upp till några tiotal fåglar, och paren håller i regel ihop livet ut. I flykten ger de korta vingarna ett surrande ljud.
Fler tättingar
Foto: Hobbyfotowiki, CC0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Foto: Hobbyfotowiki, CC0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln
Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025. Rödlista: Rödlistade arter i Sverige 2025, SLU Artdatabanken via GBIF.org.
Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna