Måsfåglar
Skrattmås
Chroicocephalus ridibundus
- Vetenskapligt namn
- Chroicocephalus ridibundus
- Familj
- Måsfåglar
- I Sverige
- Delvis flyttfågel, häckar här
- Storlek
- 35 till 39 cm
- Svenska rödlistan 2025
- Nära hotad (NT)
- Global rödlista (IUCN)
- Livskraftig (LC)
Skrattmåsen är en måsfågel som häckar i kolonier i sjöar, kärr och i anslutning till kusten. På vintern söker den sig till kortklippta gräsmattor, åkrar, soptippar, reningsverk, hamnar och vatten i städer.
Så känner du igen den
- Hane och hona är lika, i sommardräkt med chokladbrunt huvud som ser svart ut på avstånd
- Röd näbb och röda ben i sommardräkt
- Vit framkant på vingens ovansida, ett bra kännetecken i flykten
- I vinterdräkt bara ett suddigt band ovanför ögat och en svart prick bakom ögat
Läte
Skrattmåsen är högljudd, särskilt i häckningskolonierna, och lätet är ett skränigt ”krii-arr”. Utanför häckningstiden hörs vid födoplatser ofta ett skarpt, genomträngande ”kriiiärr” och ett kort, skarpt ”kik”.
Var och när
Skrattmåsen är delvis flyttfågel och häckar i Sverige. Den förekommer i stora delar av landet, men glesare i Norrlands inland och inte i fjällen. Arten rapporteras året runt och från alla 21 län. På svenska rödlistan 2025 står den som nära hotad (NT), och i Skåne har antalet minskat med 85 procent sedan mitten av 1970-talet.
När ses den i Sverige?
Var rapporteras den?
- Inga rapporter
- Liten andel
- Mellanstor andel
- Stor andel
Rapporteras året runt. Rapporteras från alla 21 län.
Föda och beteende
Den äter insekter, fisk, frön, maskar, matrester och as i städer samt ryggradslösa djur på plöjda åkrar. På sommaren samlas skrattmåsar ofta i flockar kring traktorer som plöjer. Vid boet kan de vara mycket aggressiva. Strax efter att ungarna blivit flygga flyttar arten mot sydväst. På vintern är den mycket sällskaplig, både vid födosök och på gemensamma övernattningsplatser om kvällen.
Fler måsfåglar
Foto: ArildV, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Foto: Alexis Lours, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln
Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025. Rödlista: Rödlistade arter i Sverige 2025, SLU Artdatabanken via GBIF.org.
Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna