Hackspettar
Tretåig hackspett
Picoides tridactylus
- Vetenskapligt namn
- Picoides tridactylus
- Familj
- Hackspettar
- Storlek
- 21,5 till 24 cm
- Svenska rödlistan 2025
- Nära hotad (NT)
- Global rödlista (IUCN)
- Livskraftig (LC)
Tretåig hackspett är en svartvit hackspett som helt saknar rött i fjäderdräkten. Den är starkt bunden till gran och häckar i Sverige i barr- och blandskog med mycket döda och döende träd.
Så känner du igen den
- Svartvit fjäderdräkt helt utan rött eller rosa
- Vit rygg med svarta ränder, mörka sidor och vitt ögonbrynsstreck
- Hanen har gul till orangegul hjässa, honan svartgrå och ungfåglar gul
- Kraftigt bågformad flykt
Läte
Det vanligaste lätet liknar större hackspettens men är mer dämpat, ungefär gyg eller gygg, ibland ett hårdare kyk. Den hörs mer sällan än större hackspett och lätena är mjukare. Trumvirvlarna är mycket långa, ofta 1,1 till 1,4 sekunder för 20 slag, och har accelererande takt.
Var och när
I Sverige häckar den regelbundet söderut till en linje från norra Dalsland via Närke och Västmanland till mellersta Uppland. Cirka 45 procent av det svenska beståndet beräknas finnas i Lappland. Den rapporteras mest i september och oktober, och andelen av alla fågelrapporter är högst i Jämtland. Arten är rödlistad som nära hotad.
När ses den i Sverige?
Var rapporteras den?
- Inga rapporter
- Liten andel
- Mellanstor andel
- Stor andel
Rapporteras mest i september och oktober. Andelen av alla fågelrapporter är högst i Jämtland.
Föda och beteende
Huvudfödan är larver, puppor och omogna vuxna insekter av bland annat barkborrar, vivlar, praktbaggar och träbockar. Den ringar granar genom att hacka små hål i stammen och suga ut sav. Paret hackar vanligtvis ett nytt bohål varje år i döda eller döende barrträd. Den är inte särskilt skygg och låter ofta människor komma inom fem meter innan den flyger.
Lätt att förväxla med
-
Tretåig hackspett är något mindre än större hackspett och skiljs lätt genom att helt sakna rött i fjäderdräkten.
Fler hackspettar
Foto: Ron Knight, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Foto: Ron Knight, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln
Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025. Rödlista: Rödlistade arter i Sverige 2025, SLU Artdatabanken via GBIF.org.
Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna