Fasanfåglar
Fasan
Phasianus colchicus
- Vetenskapligt namn
- Phasianus colchicus
- Familj
- Fasanfåglar
- Storlek
- 53 till 85 cm
- Svenska rödlistan 2025
- Inte rödlistad
- Global rödlista (IUCN)
- Livskraftig (LC)
Fasanen är en hönsfågel som infördes till svenska slottsmiljöer på 1700-talet och sedan har förvildats och fått stor spridning. Den trivs helst i lundar och täta snår omgivna av ängar och fält med tillgång till vatten.
Så känner du igen den
- Hanen är brungul i kroppen med glänsande grönblått huvud och hals
- Stjärten är smal, mycket lång och kilformad
- Hanens flaskgröna huvud har en liten tofs och tydliga röda hudflikar
- Honan är mycket mindre färggrann, med en mattare, fläckigt brun dräkt överallt
Läte
Hanens vanligaste rop är revirropet, ett högt, tvåstavigt och omelodiskt ”göö-gock” eller ”kotock” som ofta upprepas. Ropet åtföljs av ett långt hörbart vingsurr. En skrämd fasan flyger upp med surrande vingljud och låter ofta ”kok kok kok”. Honornas läten hörs sällan.
Var och när
I Sverige finns fasanen i södra halvan av landet, på Öland och Gotland och i norr främst längs Östersjökusten, ungefär upp till Medelpad. Den rapporteras mest i april och december till februari. Andelen av alla fågelrapporter är högst i Södermanland, Gotland och Uppsala.
När ses den i Sverige?
Var rapporteras den?
- Inga rapporter
- Liten andel
- Mellanstor andel
- Stor andel
Rapporteras mest i april och december till februari. Andelen av alla fågelrapporter är högst i Södermanland, Gotland och Uppsala.
Föda och beteende
Födan söks på marken och består av insekter, maskar, bär och frön. Fasanen håller sig på marken under dagen och flyger upp i träd först på kvällen för att övernatta. Den kan flyga korta sträckor men springer helst. Hanarna är mycket stridslystna under häckningstiden, och utanför den bildar fasaner lösa flockar.
Fler fasanfåglar
Foto: Tlusťa, public domain, via Wikimedia Commons, nedskalad
Foto: U.S. Fish and Wildlife Service - Midwest Region, public domain, via Wikimedia Commons, nedskalad
Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln
Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025. Rödlista: Rödlistade arter i Sverige 2025, SLU Artdatabanken via GBIF.org.
Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna