Järpe

Så känner du igen den

• Grå ovansida med svartaktiga tvärstreck och spräcklig undersida i brunt, svart och vitt
• I flykten syns en grå stjärt med svart spets
• Hanen har svart strupe och vitkantad svart hakklapp, honan en ljusare rostbrun strupe
• Hanen har ett fint rött ögonbrynsstreck och en tydlig brunaktig tofs

Läte

Sången är en visslande, rytmisk ramsa med lika hög frekvens som kungsfågelns. Hanen har ett högt ti-ti-ti-ti-ti-läte och honan ett flytande tettettettettet. Lätena och det surrande vingljudet i flykten är ofta det enda tecknet på att järpen finns där.

Var och när

Järpen är stannfågel och rapporteras året runt. Den förekommer från Småland till Lappland, men inte i fjällen, och är talrikast i Norrlands skogstrakter. Andelen av alla fågelrapporter är högst i Västerbotten, Norrbotten och Jämtland. Sverige har 80 000 till 120 000 häckande par, men bestånden i södra och sydvästra Sverige har gått tillbaka kraftigt under 2000-talet.

Föda och beteende

Födan består av frön, bär, knoppar och späda blad, och på vintern är björkknopp den viktigaste födan. De späda ungarna matas särskilt med insekter. Järpen är mycket stationär, samlas inte i större flockar på vintern och tillbringar i snörika områden största delen av vinterdagen i snöhålor. Den flyger upp med bullriga vingslag på ett tiotal meters avstånd och söker vanligen skydd i träden.