Järnsparvar
Järnsparv
Prunella modularis
- Vetenskapligt namn
- Prunella modularis
- Familj
- Järnsparvar
- I Sverige
- Flyttfågel, häckar här
- Storlek
- 14,5 cm
- Svenska rödlistan 2025
- Nära hotad (NT)
- Global rödlista (IUCN)
- Livskraftig (LC)
Järnsparven liknar en brunaktig sparv men har tunn insektsätarnäbb och järngrått huvud. Den häckar i skogsmarker, trädgårdar, parker och fjällskog, ofta med unga granar, täta buskage och snår.
Så känner du igen den
- Blygrå hjässa, ögonbryn, nacke, strupe och bröst
- Mörk och enfärgad kropp med djupt mörkbrun, svartstreckad rygg
- Tunn, mörk näbb och rödbruna ben
- Hanen har i genomsnitt lite mer blygrått på huvud och hals än honan
Läte
Sången är snabb, enkel, högfrekvent och silvrigt klirrande och kan påminna om kungsfågelns. Locklätet är ett tunt, högt ”tih”.
Var och när
Järnsparven är en flyttfågel som häckar här och förekommer allmänt i hela landet, undantagsvis i fjälltrakterna. Den flyttar i september till november till västra och sydvästra Europa och återkommer i början av april, då den rapporteras mest. Enstaka individer kan övervintra i södra Sverige, och arten rapporteras sällan i februari. År 2025 togs den upp på svenska rödlistan som nära hotad (NT).
När ses den i Sverige?
Var rapporteras den?
- Inga rapporter
- Liten andel
- Mellanstor andel
- Stor andel
Rapporteras mest i april. Rapporteras sällan i februari. Rapporteras från alla 21 län.
Föda och beteende
Järnsparven håller sig ofta dold i täta buskage och sitter mer öppet när den sjunger. Den söker vanligen föda på marken. På sommaren äter den insekter som små skalbaggar, larver och puppor samt spindlar och daggmaskar, på vintern även bär och frön. Den slår ofta med vingarna, särskilt vid revirstrider eller konkurrens om parning.
Fler tättingar
Foto: Hobbyfotowiki, CC0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Foto: Daniel Jolivet, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln
Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025. Rödlista: Rödlistade arter i Sverige 2025, SLU Artdatabanken via GBIF.org.
Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna