Järnsparv

Så känner du igen den

• Blygrå hjässa, ögonbryn, nacke, strupe och bröst
• Mörk och enfärgad kropp med djupt mörkbrun, svartstreckad rygg
• Tunn, mörk näbb och rödbruna ben
• Hanen har i genomsnitt lite mer blygrått på huvud och hals än honan

Läte

Sången är snabb, enkel, högfrekvent och silvrigt klirrande och kan påminna om kungsfågelns. Locklätet är ett tunt, högt ”tih”.

Var och när

Järnsparven är en flyttfågel som häckar här och förekommer allmänt i hela landet, undantagsvis i fjälltrakterna. Den flyttar i september till november till västra och sydvästra Europa och återkommer i början av april, då den rapporteras mest. Enstaka individer kan övervintra i södra Sverige, och arten rapporteras sällan i februari. År 2025 togs den upp på svenska rödlistan som nära hotad (NT).

Föda och beteende

Järnsparven håller sig ofta dold i täta buskage och sitter mer öppet när den sjunger. Den söker vanligen föda på marken. På sommaren äter den insekter som små skalbaggar, larver och puppor samt spindlar och daggmaskar, på vintern även bär och frön. Den slår ofta med vingarna, särskilt vid revirstrider eller konkurrens om parning.