Sporrsparvar
Lappsparv
Calcarius lapponicus
- Vetenskapligt namn
- Calcarius lapponicus
- Familj
- Sporrsparvar
- I Sverige
- Flyttfågel, häckar här
- Storlek
- 14 till 15,5 cm
- Svenska rödlistan 2025
- Inte rödlistad
- Global rödlista (IUCN)
- Livskraftig (LC)
Lappsparven är en kraftigt byggd tätting som häckar på fjällhedar ovanför trädgränsen i fjällkedjan. Under flyttningen rastar den gärna på stubbåkrar.
Så känner du igen den
- Den adulta hanen har helsvart hjässa, kind, strupe och övre bröst samt rostbrun nacke
- Ljust ögonbrynsstreck som går bakom de svarta örontäckarna ned på halsen
- Halmgul näbb med svart spets och rostrött vingfält mellan två vita vingband
- Honan saknar det svarta på huvudet och är blekare, med svartfläckigt ljust bröst
Läte
På sträck och vid uppflog hörs ett torrt "pr'r'r'rt", hårdare och torrare än snösparvens läte. Den låter också med korta visslande "tju" eller sträva "tjyb". Sången är en kort strof med ödslig klang, något lik berglärkans men utan dess stakande inledning.
Var och när
Lappsparven är en flyttfågel som häckar i fjällkedjan från norra Dalarna till Torne lappmark, ovanför trädgränsen. Den anländer i slutet av april eller början av maj och flyttar i augusti och början av september, de flesta mot sydost. På våren rastar den relativt talrikt vid Västerbottens och Norrbottens kuster men är sparsam i södra Sverige. Den rapporteras mest i juni och september och sällan i december.
När ses den i Sverige?
Var rapporteras den?
- Inga rapporter
- Liten andel
- Mellanstor andel
- Stor andel
Rapporteras mest i juni och september. Rapporteras sällan i december. Andelen av alla fågelrapporter är högst i Jämtland och Västerbotten.
Föda och beteende
På sommaren äter den främst insekter och under flyttningen mest frön. På vintern bildar den ofta blandflockar med berglärkor och snösparvar. Ibland sjunger den i ryttlande sångflykt med utbredd stjärt, och då blir stroferna längre. Boet läggs på fuktiga ställen på marken.
Fler tättingar
Foto: USFWS, public domain, via Wikimedia Commons, nedskalad
Foto: TRinaud, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln
Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025. Rödlista: Rödlistade arter i Sverige 2025, SLU Artdatabanken via GBIF.org.
Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna