Nötväcka

Så känner du igen den

• Gråblå ovansida och vit undersida med svagt rostgulaktig ton på bröst och mage
• Svart streck genom ögat och roströda kroppssidor bakåt
• Honan har blekare ovansida, brunare ögonstreck och mattare flanker än hanen
• Klättrar nedåt med huvudet före och stöder sig inte på stjärten

Läte

Nötväckan är mycket högljudd och märks oftast först på lätet. Det vanliga lätet är ett högt, skarpt ”dwip”, oftast upprepat två gånger och fler gånger vid upphetsning. Sången är en ljudlig serie visslingar, ett långsamt ”pii-pii-pii” med många varianter, bland annat en snabbare.

Var och när

Nötväckan är stannfågel i Sverige och rapporteras från alla 21 län. Den rapporteras mest i november till februari. År 2018 uppskattades det svenska beståndet till 264 000 par, och arten är inte rödlistad i Svenska rödlistan 2025. Vid dålig kottillgång kan sibiriska nötväckor flytta västerut till norra Sverige på hösten och ibland stanna och häcka.

Föda och beteende

Den rör sig i träd med korta hopp och letar insekter i barkspringor. På hösten äter den även säd, fettrika frön, nötter och ollon, och den stryker gärna omkring med mesar och trädkrypare. Nötter och stora insekter kilas fast i barkspringor och hackas sönder med den kraftiga näbben. Till vintern samlar den förråd på flera ställen, till exempel i ihåliga träd och springor.