Sparvfinkar
Pilfink
Passer montanus
- Vetenskapligt namn
- Passer montanus
- Familj
- Sparvfinkar
- Storlek
- 12,5 till 14 cm
- Svenska rödlistan 2025
- Inte rödlistad
- Global rödlista (IUCN)
- Livskraftig (LC)
Pilfinken är en sparvfink som är vanlig i södra och mellersta Sverige. Under höst och vinter ses den ofta i flockar vid städer, byar och gårdar.
Så känner du igen den
- Kastanjebrun hjässa och nacke samt en svart fläck på den vita kinden
- Svart haka och strupe, och svart mellan näbb och strupe
- Bruna vingar med två tydliga smala vita vingband
- Hane och hona ser likadana ut, ungfåglar är blekare med sotgrå kind- och strupfläck
Läte
Pilfinken saknar egentlig sång, men oparade eller uppvaktande hanar yttrar en upphetsad serie tschip-läten. Typiska läten är ett träaktigt tek tek tek och ljusa zwit-läten, och flyktlätet är ett strävt teck. Lätena liknar gråsparvens men är svagare och ofta mjukare.
Var och när
Pilfinken är vanlig i södra och mellersta Sverige, och tätheten avtar norrut. Den har utökat sin utbredning i Fennoskandien och rapporteras från alla 21 län. Den rapporteras mest i december och januari. Där både pilfink och gråsparv finns häckar pilfinken på landsbygden, gärna nära våtmarker. Arten är inte rödlistad i Svenska rödlistan 2025.
När ses den i Sverige?
Var rapporteras den?
- Inga rapporter
- Liten andel
- Mellanstor andel
- Stor andel
Rapporteras mest i december och januari. Rapporteras från alla 21 län.
Föda och beteende
Pilfinken äter främst frön och säd och söker föda på marken i flock, där den rör sig hoppande. Ungarna matas till stor del med insekter och spindlar. Den besöker fågelbord och uppskattar särskilt jordnötter. Pilfinken är fridsammare än gråsparven, driver inte bort andra fåglar och tar ofta långa sandbad. Den häckar ofta i hål i gamla träd och använder gärna fågelholkar.
Lätt att förväxla med
-
Pilfinken är mindre än gråsparvshanen och har helt kastanjebrun hjässa och nacke samt en svart fläck på den vita kinden. Lätena är svagare och ofta mjukare än gråsparvens.
Fler tättingar
Foto: Mike Prince, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Foto: Joe Pell, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln
Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025. Rödlista: Rödlistade arter i Sverige 2025, SLU Artdatabanken via GBIF.org.
Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna