Sånglärka

Så känner du igen den

• Gråbrunspräcklig ovansida, kort trubbig tofs och kraftigt gulvitt ögonbrynsstreck som slutar vid örontäckarnas bakkant
• Gulaktigt vitt bröst med täta svartaktiga fläckar som slutar tvärt mot den ostreckade buken
• I flykten syns kort stjärt, korta breda vingar och vita kanter när den flyger bort
• Hane och hona är lika, men hanen har bredare vingar än honan

Läte

Den drillande sången framförs i spelflykt, där hanen ryttlar på 50 till 100 meters höjd och kan se ut som en prick på himlen. Stroferna är frenetiskt snabba med kvitter, visslingar, rullande toner och härmningar och kan pågå mellan tre och 15 minuter. Locklätet är torrt drillande, till exempel "prrit", och vid oro pipigare "p(riih".

Var och när

Sånglärkan är delvis flyttfågel och häckar allmänt i Sverige ända upp i Lappland, främst på klövervallar och gräsängar, och är därför mer sällsynt norr om odlingsgränsen. Den anländer ofta redan i februari till mars och rapporteras mest i mars. I september till november flyttar de svenska häckfåglarna till Västeuropa, men ett fåtal övervintrar i södra Sverige. Den rapporteras från alla 21 län men sällan i december och januari.

Föda och beteende

På sommaren äter sånglärkan främst insekter, på vintern mest frön, groddar, nya grässkott och små blad. Den går omkring på marken och letar föda på jordytan. Boet byggs av gräs på marken, och honan ruvar ensam tre till sex ägg i cirka elva dygn. Ungarna lämnar boet efter tio dagar, innan de kan flyga. Efter häckningstiden bildar sånglärkorna ofta stora flockar.