Sidensvansar
Sidensvans
Bombycilla garrulus
- Vetenskapligt namn
- Bombycilla garrulus
- Familj
- Sidensvansar
- Storlek
- 18 till 21 cm
- Svenska rödlistan 2025
- Inte rödlistad
- Global rödlista (IUCN)
- Livskraftig (LC)
Sidensvansen är en kompakt, rödgrå fågel med en mycket lång tofs på huvudet. På vintern drar den omkring i stora flockar och söker sig in i städer och trädgårdar efter föda.
Så känner du igen den
- Rödgrå med lång tofs, svart strupe och ett svart band genom vardera ögat
- Stor som en stare men ser större ut med kompakt kropp och stort huvud
- Klargult stjärtband med brett svart band ovanför och lackröda spetsar på armpennorna
- Honan har smalare gult stjärtband och mindre skarpt avgränsad svart strupe
Läte
Lätet är en hög drill, ”sirrrr”, som kan låta som ett klingande nyckelknippe. Det hörs ofta från överflygande flockar och beskrivs som ett plingande av silverklockor. När en flock lyfter eller landar ger vingarna ett skallrande ljud som hörs på 30 meters avstånd.
Var och när
Den häckar i äldre barrskog, främst i norra Norrland men även längs Norrbottens och Västerbottens kust. Utanför häckningstiden ses den vid vägar, i parker och trädgårdar samt längs häckar och skogsbryn. Den rapporteras mest i november och december och sällan i april till september. Andelen av alla fågelrapporter är högst i Västerbotten, Norrbotten och Västernorrland.
När ses den i Sverige?
Var rapporteras den?
- Inga rapporter
- Liten andel
- Mellanstor andel
- Stor andel
Rapporteras mest i november och december. Rapporteras sällan i april till september. Andelen av alla fågelrapporter är högst i Västerbotten, Norrbotten och Västernorrland.
Föda och beteende
Under häckningstiden äter den insekter, som den främst fångar genom att flyga ut från en öppen sittplats. Vinterhalvåret äter den mest bär och frukt, gärna rönnbär. Vintertid drar den omkring i stora flockar och flyttar söderut när det är ont om bär i häckningsområdet. Den kan då vara mycket orädd och söka sig in i städer och trädgårdar.
Fler tättingar
Foto: Аимаина хикари, CC0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Foto: Аимаина хикари, CC0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln
Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025. Rödlista: Rödlistade arter i Sverige 2025, SLU Artdatabanken via GBIF.org.
Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna