Änder
Småskrake
Mergus serrator
- Vetenskapligt namn
- Mergus serrator
- Familj
- Änder
- I Sverige
- Delvis flyttfågel, häckar här
- Storlek
- 52 till 59 cm
- Svenska rödlistan 2025
- Inte rödlistad
- Global rödlista (IUCN)
- Livskraftig (LC)
Småskraken är en and med lång, tunn röd näbb som häckar på stränder vid klarvattensjöar och floder, men även vid skyddade havsvikar och flodmynningar. På vintern håller den till vid havskuster.
Så känner du igen den
- Hanen i praktdräkt: svart huvud med grönaktig glans, lång nacktofs, vitt halsband och rostbrunt bröst
- Honan har rödbrunt huvud och övre hals men saknar vit hakfläck
- Lång, smal och rak röd näbb med sågtandade kanter, röda fötter och spretig tofs
- Vit vingspegel med svarta streck, hanen i eklipsdräkt liknar honan men har stor vit vingfläck
Läte
Arten är mest tyst. Honans skorrande "prrak prrak prrak" hörs ofta, och i flykten ger hon ett strävt "gruk". Hanens spelläte hörs sällan och är mycket svagt, som en rytmisk hickning och en nysning med en paus emellan.
Var och när
Småskraken är delvis flyttfågel och häckar i Sverige. Den rapporteras året runt och från alla 21 län. Beståndet uppskattades 2018 till 21 000 par. Höstflytten börjar i september och vissa återvänder redan i februari. Hanarna lämnar häckningsområdet i juni för att rugga i mindre grupper vid kusten. En del övervintrar nära häckningsområdena, bland annat vid västkusten.
När ses den i Sverige?
Var rapporteras den?
- Inga rapporter
- Liten andel
- Mellanstor andel
- Stor andel
Rapporteras året runt. Rapporteras från alla 21 län.
Föda och beteende
Födan är mest små stimbildande fiskar, men även växtmaterial och ryggradslösa vattendjur. Flera skrakar jagar ofta tillsammans och fångar bytet genom att dyka. Under flytten och i vinterkvarteren ses den ofta i flockar på upp till hundra fåglar eller fler. Vid spelet sträcker, böjer och drar hanarna ihop halsen, ofta flera samtidigt.
Fler änder
Foto: ALAN SCHMIERER, CC0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Foto: peggycadigan, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln
Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025. Rödlista: Rödlistade arter i Sverige 2025, SLU Artdatabanken via GBIF.org.
Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna