Sporrsparvar
Snösparv
Plectrophenax nivalis
- Vetenskapligt namn
- Plectrophenax nivalis
- Familj
- Sporrsparvar
- I Sverige
- Delvis flyttfågel, häckar här
- Storlek
- 15,5 till 18 cm
- Svenska rödlistan 2025
- Inte rödlistad
- Global rödlista (IUCN)
- Livskraftig (LC)
Snösparven är en trind och långvingad sparv med kontrastrik dräkt i svart, vitt, brunt och grått. Den häckar på tundra och kalfjäll och ses på vintern i flockar, ofta vid sandiga kuster.
Så känner du igen den
- Hanen i häckningsdräkt har vitt huvud, vit hals, vit övergump och vit undersida
- Honan i häckningsdräkt har gråbrun hjässa och nacke samt bruna anstrykningar på bröstet
- Näbben är svart i häckningsdräkt men gul med svart spets på vintern
- I flykten syns stora vita vingfält mot mörka handpennor
Läte
Locklätena är dels ett puttrigt ”per'r'r'rit” likt tofsmesens, dels en mjuk vissling ”pjyu” som påminner om mindre strandpipare. I flock hörs drillande rop som ”tirr”, ”diüh” eller ”tsrr”. Sången är kort och kvittrande med klar röst och ödslig klang, likt lappsparvens.
Var och när
Snösparven är delvis flyttfågel och häckar i Sverige, i fjälltrakterna. I södra Sverige är den vintergäst, ofta vid sandiga kuster och mer sällan på stubbåkrar. Den rapporteras mest i november och sällan i augusti och september. Andelen av alla fågelrapporter är högst i Norrbotten, Västerbotten och Halland.
När ses den i Sverige?
Var rapporteras den?
- Inga rapporter
- Liten andel
- Mellanstor andel
- Stor andel
Rapporteras mest i november. Rapporteras sällan i maj till september. Andelen av alla fågelrapporter är högst i Norrbotten, Västerbotten och Halland.
Föda och beteende
Snösparven lever av frön och på sommaren även av insekter. På vintern söker den föda i snön och plockar frön från låga stjälkar. Den håller till på marken, där den går, springer och vid behov hoppar. Hanarna kommer först till häckningsområdet och honorna fyra till sex veckor senare.
Fler tättingar
Foto: USFWSAlaska, public domain, via Wikimedia Commons, nedskalad
Foto: Estormiz, CC0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln
Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025. Rödlista: Rödlistade arter i Sverige 2025, SLU Artdatabanken via GBIF.org.
Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna