Snösparv

Så känner du igen den

• Hanen i häckningsdräkt har vitt huvud, vit hals, vit övergump och vit undersida
• Honan i häckningsdräkt har gråbrun hjässa och nacke samt bruna anstrykningar på bröstet
• Näbben är svart i häckningsdräkt men gul med svart spets på vintern
• I flykten syns stora vita vingfält mot mörka handpennor

Läte

Locklätena är dels ett puttrigt ”per'r'r'rit” likt tofsmesens, dels en mjuk vissling ”pjyu” som påminner om mindre strandpipare. I flock hörs drillande rop som ”tirr”, ”diüh” eller ”tsrr”. Sången är kort och kvittrande med klar röst och ödslig klang, likt lappsparvens.

Var och när

Snösparven är delvis flyttfågel och häckar i Sverige, i fjälltrakterna. I södra Sverige är den vintergäst, ofta vid sandiga kuster och mer sällan på stubbåkrar. Den rapporteras mest i november och sällan i augusti och september. Andelen av alla fågelrapporter är högst i Norrbotten, Västerbotten och Halland.

Föda och beteende

Snösparven lever av frön och på sommaren även av insekter. På vintern söker den föda i snön och plockar frön från låga stjälkar. Den håller till på marken, där den går, springer och vid behov hoppar. Hanarna kommer först till häckningsområdet och honorna fyra till sex veckor senare.