Stjärtmesar
Stjärtmes
Aegithalos caudatus
- Vetenskapligt namn
- Aegithalos caudatus
- Familj
- Stjärtmesar
- Storlek
- 13 till 15 cm
- Svenska rödlistan 2025
- Inte rödlistad
- Global rödlista (IUCN)
- Livskraftig (LC)
Stjärtmesen är en mycket liten och rund fågel med lång stjärt. Den häckar i löv- och blandskog med rik undervegetation och ses också i parker och trädgårdar.
Så känner du igen den
- Liten, rund kropp och en stjärt som utgör mer än halva längden
- Svart rygg, vinröda eller rödbruna skuldror och vitkantad svart stjärt
- Kort näbb och svart öga med gulorange övre ögonlock
- Nordliga fåglar har helt vitt huvud utan mörka ögonbrynsstreck, hane och hona är lika
Läte
Flockar lockar ständigt, så stjärtmesar hörs ofta innan de syns. De tre huvudlätena är ett ensamt högt pit, en trestavig drill eez-eez-eez och ett skallrande schnuur. Från flockar som drar förbi hörs ett trestavigt sii-sii-siih omväxlande med ett surrande tserr tserr. Sången hörs sällan och är lågmäld och kvittrande.
Var och när
I Sverige finns stjärtmesen i södra och mellersta delarna, norrut till södra Värmland, Dalarna och Hälsingland, samt längs Norrlandskusten till Norrbotten. Den rapporteras från alla 21 län, mest i november till februari och sällan i juli. Beståndet uppskattades 2018 till 34 000 par och anses livskraftigt men tros minska. Arten är inte rödlistad i Svenska rödlistan 2025.
När ses den i Sverige?
Var rapporteras den?
- Inga rapporter
- Liten andel
- Mellanstor andel
- Stor andel
Rapporteras mest i november till februari. Rapporteras sällan i juli. Rapporteras från alla 21 län.
Föda och beteende
Stjärtmesen klänger vigt i tunna grenar, ofta upp och ned. Den äter insekter året runt, främst leddjur, och helst ägg och larver av fjärilar. Vid fågelmatningar på vintern tar den små bitar av nötter, talg, brödsmulor och ost. Utanför häckningstiden rör den sig i kompakta flockar på tre till 30 fåglar, och kalla vinternätter trycker de ihop sig för att hålla värmen.
Fler tättingar
Foto: Membeth, CC0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Foto: Alexis Lours, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln
Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025. Rödlista: Rödlistade arter i Sverige 2025, SLU Artdatabanken via GBIF.org.
Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna