Änder
Storskrake
Mergus merganser
- Vetenskapligt namn
- Mergus merganser
- Familj
- Änder
- I Sverige
- Delvis flyttfågel, häckar här
- Storlek
- 58 till 68 cm
- Svenska rödlistan 2025
- Inte rödlistad
- Global rödlista (IUCN)
- Livskraftig (LC)
Storskraken är en and som hittas vid djupa och klara vatten, där den dyker efter fisk. Den vistas vid både sött och salt vatten, gärna klara älvar, sjöar och kuster med träd.
Så känner du igen den
- Lång, smal och röd näbb med en liten nedåtböjd svart krok i spetsen
- Hanen i praktdräkt har mörkgrönt huvud, svart rygg och nästan vita vingar
- Honan har rödbrunt huvud med skarp gräns mot ljus hals, vit haka och långa nackfjädrar
- I flykten påminner den om en lom eller dopping, med lång utsträckt hals
Läte
Det vanliga lätet är ett lågt, hest kraxande. Hanen spelar med ett dämpat, ringande "krroo-krråå", och honan låter ett hårt "pra, pra-pra" under uppvaktningen. I flykten är den ljudligare, med malande "prrah, prrah, prrah" och snabbare "tjackerack-ack-ack".
Var och när
Storskraken finns över hela Sverige och är talrikast i östra skärgården. Den är delvis flyttfågel och häckar här. Den övervintrar ofta på östkusten söder om Stockholm så länge Östersjön inte fryser helt, och många svenska storskrakar övervintrar på västkusten, i Danmark, Tyskland, Polen och Nederländerna. Den rapporteras mest i november till mars och rapporteras från alla 21 län.
När ses den i Sverige?
Var rapporteras den?
- Inga rapporter
- Liten andel
- Mellanstor andel
- Stor andel
Rapporteras mest i november till mars. Rapporteras från alla 21 län.
Föda och beteende
Storskraken lever främst av mindre fiskar men tar även blötdjur, kräftdjur, maskar, insektslarver och groddjur. På hösten fiskar flockar gemensamt i en linje parallell med stranden och driver småfisk mot land genom att dyka och plaska med vingarna. Den sitter ofta på en sten mitt i vattnet med halvöppna vingar i solen, likt skarvar. Boet läggs ofta i trädhål eller holkar.
Fler änder
Foto: Hobbyfotowiki, CC0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Foto: Bengt Nyman, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln
Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025. Rödlista: Rödlistade arter i Sverige 2025, SLU Artdatabanken via GBIF.org.
Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna