Duvor
Turkduva
Streptopelia decaocto
- Vetenskapligt namn
- Streptopelia decaocto
- Familj
- Duvor
- I Sverige
- Stannfågel
- Storlek
- 29 till 33 cm
- Svenska rödlistan 2025
- Nära hotad (NT)
- Global rödlista (IUCN)
- Livskraftig (LC)
Turkduvan är en liten, långsträckt duva och stannfågel i Sverige. Den håller främst till i tätorter med äldre villabebyggelse, men också i mindre samhällen och vid gårdar.
Så känner du igen den
- Övervägande ljust beigegrå med något mörkare brun rygg och mindre vingtäckare
- Svart, vitkantat halvband i nacken, könen ser likadana ut och ungfåglar har svagt nackband
- Lång stjärt med bred vit kant, de centrala stjärtfjädrarna är beige
- Röd iris med smal vit ögonring, mörkgrå näbb och korta rödrosa ben
Läte
Sången är ett monotont do doo-do, där den andra tonen är utdragen och betonad och den tredje lägre. I flykten, särskilt strax före landning, hörs ett hest, skränande ljud.
Var och när
Turkduvan är stannfågel och rapporteras året runt. Den finns i städer och samhällen i södra och mellersta Sverige och lokalt i Norrlands kustland norrut till Luleå. Den trivs i lummiga trädgårdar, parker och alléer med högvuxna äldre träd. Andelen av alla fågelrapporter är högst i Gotland, Kalmar och Blekinge. På svenska rödlistan 2025 är arten nära hotad (NT).
När ses den i Sverige?
Var rapporteras den?
- Inga rapporter
- Liten andel
- Mellanstor andel
- Stor andel
Rapporteras året runt. Andelen av alla fågelrapporter är högst i Gotland, Kalmar och Blekinge.
Föda och beteende
Turkduvan äter främst frön, groddar och gröna blad, och i städer även matrester som bröd. Där det finns gott om mat, till exempel säd, kan betydande flockar samlas. Hanen spelflyger med en snabb, nästan lodrät stigning och glider sedan länge nedåt i en cirkel. Boet är en enkel plattform av kvistar i träd, buske eller ibland på byggnader, och paret lägger vanligtvis två till fyra kullar.
Lätt att förväxla med
-
S. xanthocycla
Burmaduvan är generellt mindre och mörkare än turkduvan och har en gulare ring runt ögat.
Fler duvor
Foto: Dan Horowitz, CC0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Foto: Christian Ferrer, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln
Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025. Rödlista: Rödlistade arter i Sverige 2025, SLU Artdatabanken via GBIF.org.
Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna