Finkar
Grönfink
Chloris chloris
- Vetenskapligt namn
- Chloris chloris
- Familj
- Finkar
- I Sverige
- Delvis flyttfågel, häckar här
- Storlek
- 15 till 16,5 cm
- Svenska rödlistan 2025
- Sårbar (VU)
- Global rödlista (IUCN)
- Livskraftig (LC)
Grönfinken är en ganska kompakt fink med kraftig finknäbb, huvudsakligen grön med gult i vingar och stjärt. Idag lever den främst i olika typer av mänskliga bosättningar.
Så känner du igen den
- Huvudsakligen grön med gult i vingar och stjärt, tydligt gul ytterkant på hopfälld vinge
- Kraftig, ljust hornfärgad finknäbb på en ganska kompakt kropp
- Adult hane är grågrön ovan med gulgrön övergump och svartaktiga ving- och stjärtpennor
- Honan är mattare och mer gråbrun, med bruna toner på ryggen och svagt längsstreckad
Läte
Lätet är ett kort, kraftigt ”jypp” som oftast upprepas i snabba serier. Sången innehåller mycket drillar och kvitter blandat med väsande ljud. Ett knarrande sångljud påminner om när man drar upp ett armbandsur eller fickur.
Var och när
Grönfinken är delvis flyttfågel och häckar i Sverige, från Skåne till Sundsvallstrakten och Jämtland samt uppför Norrlandskusten. De nordligaste populationerna flyttar söderut, men i mindre antal finns den året om även i norra Sverige. I södra Sverige övervintrar den som strykfågel. Den rapporteras från alla 21 län och mest i december till februari. Sedan 2025 är den rödlistad som sårbar (VU).
När ses den i Sverige?
Var rapporteras den?
- Inga rapporter
- Liten andel
- Mellanstor andel
- Stor andel
Rapporteras mest i december till februari. Rapporteras från alla 21 län.
Föda och beteende
Grönfinken söker föda i träd och buskar och även på marken. Födan består främst av frön, späda knoppar och bär. Utanför häckningstid kan den bilda stora flockar, ibland med andra finkar och sparvar. Hanen gör en fladdrande sångflykt som liknar en fjärils. Det skålformiga boet ligger i träd, buskar eller häckar, ofta i granar och enar.
Fler finkar
Foto: Martin Kunz, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Foto: caroline legg, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln
Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025. Rödlista: Rödlistade arter i Sverige 2025, SLU Artdatabanken via GBIF.org.
Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna