Finkar
Större korsnäbb
Loxia pytyopsittacus
- Vetenskapligt namn
- Loxia pytyopsittacus
- Familj
- Finkar
- I Sverige
- Stannfågel
- Storlek
- 16 till 18 cm
- Svenska rödlistan 2025
- Inte rödlistad
- Global rödlista (IUCN)
- Livskraftig (LC)
Större korsnäbb är en kraftig och tung fink som häckar i tallskog eller i blandad barrskog med rikt inslag av tall. I Sverige är den stannfågel.
Så känner du igen den
- Grövre hals och proportionellt större huvud och näbb än mindre korsnäbb
- Korslagd, hög och grov näbb, men de korslagda spetsarna syns ofta inte tydligt
- Hanen är främst tegelröd, honan grågrön ovanpå med gulgrön övergump
- Mörka till svartaktiga vingar och stjärt med ljusgrå bräm i alla dräkter
Läte
Större korsnäbb är talför och låter ofta. Locklätet är ett typp-typp-typp som liknar mindre korsnäbbens, men det är hårdare och mörkare och saknar dess ofta inskjutna "l". Sången består av drillande ljud och lågt kvitter blandat med locklätet.
Var och när
Större korsnäbb är stannfågel i Sverige, och beståndet tros vara stabilt och livskraftigt. Den rapporteras mest i oktober. Andelen av alla fågelrapporter är högst i Västerbotten, Gävleborg och Gotland. Arten är inte rödlistad i Svenska rödlistan 2025.
När ses den i Sverige?
Var rapporteras den?
- Inga rapporter
- Liten andel
- Mellanstor andel
- Stor andel
Rapporteras mest i oktober. Andelen av alla fågelrapporter är högst i Västerbotten, Gävleborg och Gotland.
Föda och beteende
Större korsnäbb är specialiserad på frön ur tallkottar. Den äter även andra barrträdsfrön, knoppar och skott samt en liten mängd insekter och larver. Den har setts bita av kvistar med tallkottar och bära dem till en gren. Utanför häckningstiden bildar den flockar, ofta tillsammans med andra korsnäbbar. Vissa vintrar, så kallade invasionsår, flyttar delar av populationen längre och kan nå Centraleuropa.
Lätt att förväxla med
-
Loxia scotica
Större korsnäbb är svår att skilja från skotsk korsnäbb, eftersom skillnaderna i fjäderdräkt är försumbara.
Fler finkar
Foto: MPF, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Foto: MPF, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln
Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025. Rödlista: Rödlistade arter i Sverige 2025, SLU Artdatabanken via GBIF.org.
Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna