Finkar
Tallbit
Pinicola enucleator
- Vetenskapligt namn
- Pinicola enucleator
- Familj
- Finkar
- Storlek
- 19 till 22 cm
- Svenska rödlistan 2025
- Inte rödlistad
- Global rödlista (IUCN)
- Livskraftig (LC)
Tallbiten är en stor och trastlik fink som häckar i gamla, orörda barrskogar med inslag av björk och bärris. Trots namnet är den inte bunden till tall utan ses oftare i granskog.
Så känner du igen den
- Kraftig kropp, lång stjärt och grov näbb med krökt näbbrygg
- Dubbla vita vingband och vita tertialkanter mot en svartaktig vinge i alla dräkter
- Hanen är vanligen mörkt rosenröd med grå och svarta inslag
- Honan är övervägande grågul, hos äldre honor och unga hanar går färgen i orange eller brunaktigt
Läte
I flykten hörs flöjtande och klara "plyit" och "dju-djy", medan flockar låter mer lågmält "bytt-bytt-bytt". Sången har en ödslig klang: en kort strof på ett par toner som något påminner om grönbenans spelläte.
Var och när
Den normala sydgränsen i Sverige går troligen i höjd med Siljan i Dalarna. Den verkar vara regelbunden i västra Medelpad, Ångermanland och Västerbotten, och i Norrbotten finns den i nästan hela landskapet men är sällsynt nära kusten. Vissa invasionsår dyker den upp längre söderut än vanligt. Den rapporteras mest i december och sällan i mars till september.
När ses den i Sverige?
Var rapporteras den?
- Inga rapporter
- Liten andel
- Mellanstor andel
- Stor andel
Rapporteras mest i december. Rapporteras sällan i mars till september. Andelen av alla fågelrapporter är högst i Norrbotten, Västerbotten och Dalarna.
Föda och beteende
Födan består av frön, knoppar, skott och bär som rönnbär, lingon och blåbär. Utanför häckningstiden söker den ofta föda i flockar, och vintertid kan den vara helt orädd när den äter rönnbär, ibland mitt inne i samhällen. Flykten är snabb, kraftfull och går i bågar. Under häckningen får båda könen strupsäckar där de lagrar frön åt ungarna.
Fler finkar
Foto: Estormiz, CC0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Foto: Estormiz, CC0, via Wikimedia Commons, nedskalad
Texten är skriven med AI ur fakta från Wikipedia och får delas under CC BY-SA 4.0. Källor: svenska artikeln, engelska artikeln, tyska artikeln
Rapportdata: Artportalen (SLU Artdatabanken) via GBIF.org, 2016 till 2025. Rödlista: Rödlistade arter i Sverige 2025, SLU Artdatabanken via GBIF.org.
Kontrollerad mot källorna . Så gör vi artsidorna